Träffade en tjej som hade lyssnat på vår podcast, den enorma Trasas acapellashow, häromdagen på skövdespexet Atlas2’s premiärsittning för iår. Det var en underlig upplevelse, att det finns folk som har lyssnat på oss. (Hon hade blivit tvingad av sin dåvarande pojkvän.)
Detta gör det än svårare att lägga ned pocdasten. Så det är bara att bita ihop och försöka få tid med Markus så vi kan vara roliga. Borde se till så han skaffar sig headset så vi kan göra det över skype eller liknande.
Och jag sitter nu med en timmes inspelning från Trasas rep idag. Men jag tror banne mig att vi inte sa nåt roligt/lyssningsbart för andra på hela timman. Uj uj. Nä, vi var mer filosofiska.
