Pampampam, pampapam, pampapam!

Jag är nu lycklig innehavare av en M-Audio Microtrack Recorder 24/96. Inte illa, va? Och det bästa med det, är att under de tre månaderna som jag väntat på leverans har det inte dykt upp nån ny handflatestor portabel ljudinspelare på marknaden. Puh.

Hur trevlig är nu denna lilla pryttel? De första intrycken, hur är de?

* den är liten, förjävla liten. Handflatestor? De pratar uppenbarligen om små händer. Tro inte att jag klagar, tvärtom.

* den är hal. Plasten ger ingen trygghet när man håller i den, och jag tänker sätta nåt slags greppmaterial på den omgående

* den ser ut som en leksak. Trenden går mot att pryttlar blir lättare och mindre, att de alla blir ett kreditkort till slut. Men det känns underligt. Jag skulle föredra dubbla tyngden och skal och knappar av metall.

* skärmen suger. Den behöver så klart inte vara bättre, den fungerar utmärkt som den är nu. Men med alla goa telefonskärmar som finns nu så smärtar det se en skärm som på den stämmapparat som jag köpte för tre år sen.

* två knappar är mongo. Navigeringsknappen är på tok för lös, känns som om den håller på att hoppa loss. En knapp som grovställer in känsligheten för ljudupptagningen suger den med, knappt den fungerar. Fast den gör det, om man är smart.

* den är mäkta stilig om man inte ser på den framifrån och bakifrån! Från dessa håll ser den plastig ut, som en leksak, men om man ser den t ex snett underifrån ser den ut som det teknomonster den är. Svart, hård, kontakter… dräggel.

Ljud så. Låter den?

Svar, ja! Den låter alldeles utmärkt. Jag har fortfarande inte testat den i fält, så att säga, då jag väntar på de compact flash-kort jag har beställt (mer om det i en separat post) och än så länge lever på det 64mb kort som skickades med apparaten.

Jag ska prova om pryttelns fantommatning klarar av att driva mina ADK-mickar, men vet inte om jag kommer att behöva det då den medföljande lilla stereomicken funkar tillräckligt bra för de podcasts jag tänkt att använda den till.

Ljudtest 24/ 44.1.

Annonser