Det är märkligt vad kraften bara rinner ur en, hur inspirationen  plötsligt kan dö undan. Om man sen tänker på att man var på skojsigt bröllop igår så kanske det blir mer lättförklarligt. Men i alla fall.

Jag hade världens fart på mig tidigare idag. Och nu är det betong. Varje steg är betong. Istället för att ta mig till gymmet la jag mig på golvet, gjorde några situps och somnade. Nja, eller träningslustan somnade.

Och nu sitter jag här och undrar vad tusan det var som jag var igång med förut? Det var spexmanuset som jag vände med och hade kommit en tredjedel på. Men det var nåt mer. Det var nåt kreativt. Men VAD? Jag är brutalt nyfiken. Eller också… skulle jag kanske befunnit mig nån annanstans just nu? I vilket fall jag förmodligen gör nån besviken/glad just nu för att jag inte dyker upp. Spänning, vänner, spänning. Och absolut inga sit-ups.

Och nåt roligt. Detta bröllop. Alltså, det såg så avslappnat tryggt ut när de sent på kvällen skulle skära tårtan. Folk stod inklämda i en snedtrap, jag smuttade på Grönstedts konjak, bruden var i vitt, brudgummen i svart och lokalen i getingsommarkvällsgemytlighet. Får tvinga några giftasmogna vänner att göra slag i saken, helt enkelt.

Annonser