Ineffektivitet klarar jag inte av. Jag klarar av att jag gör det – för satan, jag skriver ju här – men jag klarar inte av det hos andra om det inverkar på mig eller hos mig när jag gör nåt med andra. Ergo, Ultras utbildning driver mig smått uppåt väggarna.

Och det ska vara så, klart det ska. Hade jag inte varit irriterad och frustrerad över att det inte är iordning där och att vi ska laga mat i ett kaos och fortfarande inte riktigt vet vad som gäller att vi ska lära oss så hade jag inte varit motiverad. Men de gör det svårt att motivera sig.

Fast, hänger det nu på mig själv så är det väl som vanligt. Jag är för duktig på vissa saker och då får man ta tag i saker själv om man ska kunna hålla det tempot. Men nu skulle det behövts nån med en pekpinne som kunde visat hur jag skulle göra för att hålla intresset uppe. För det är för bökigt där nu.

Och att hoppa av vore ingen smidig lösning.

På tal om lösning – nån som har ett kockjobb liggande?

Annonser