En bamsesuck. Datorn, efter byte av kylare är fortfarande en snopp i pannan. De två olika kärnorna skiljer sig fortfarande med 14 grader. Och det är då inte som det ska, för de som undrar.

Följaktligen sätter jag mig nu och slår på nåt tåligt, biter i en träbit och låter frustrationen rinna av mig. Sen väntar jag svar på det jag skrev till dustins service då när jag var som argast. Uj uj uj.

Tragik och sorg. En av bossans pionjärer är död.

Nu till frågan. Hur många tror att jag är ironisk när jag säger att jag blir ledsen över detta. Hur många tror att jag är ironisk över att ens bry sig.

Nja, svaret är väl att bossanova fashinerar mig. Jag kan inte hjälpa det. Det har med Tito och Markus Frisén att göra. Men jag tror inte riktigt att han minns. Även om han nu kommer att försöka.

Sugen på bossa? Ta för er.

Det är märkligt vad kraften bara rinner ur en, hur inspirationen  plötsligt kan dö undan. Om man sen tänker på att man var på skojsigt bröllop igår så kanske det blir mer lättförklarligt. Men i alla fall.

Jag hade världens fart på mig tidigare idag. Och nu är det betong. Varje steg är betong. Istället för att ta mig till gymmet la jag mig på golvet, gjorde några situps och somnade. Nja, eller träningslustan somnade.

Och nu sitter jag här och undrar vad tusan det var som jag var igång med förut? Det var spexmanuset som jag vände med och hade kommit en tredjedel på. Men det var nåt mer. Det var nåt kreativt. Men VAD? Jag är brutalt nyfiken. Eller också… skulle jag kanske befunnit mig nån annanstans just nu? I vilket fall jag förmodligen gör nån besviken/glad just nu för att jag inte dyker upp. Spänning, vänner, spänning. Och absolut inga sit-ups.

Och nåt roligt. Detta bröllop. Alltså, det såg så avslappnat tryggt ut när de sent på kvällen skulle skära tårtan. Folk stod inklämda i en snedtrap, jag smuttade på Grönstedts konjak, bruden var i vitt, brudgummen i svart och lokalen i getingsommarkvällsgemytlighet. Får tvinga några giftasmogna vänner att göra slag i saken, helt enkelt.

Hm. Varför var den kass? Såg den idag och hyste hopp om världen. Men den var just bara tråkig. Inget hände som man inte kunde lista ut. Inget hände som man brydde sig om. Det saknades… gnista.

Det hade behövts lite - och nu vet jag ju att Läderlappen SKA leka på natten - solsken. Så betyget: skräp.

(Å då älskade jag den förra Batmanfilmen, och svär min trohet till Christian Bale, så jag är inte anti Batmankonceptet.)

Blä, vad jag är besviken…

Fråga mig om jag tycker att det är roligt att redigera ihop ett TRASA-rep till en podcast? Åh, ni undrar? Ja, men då ska jag berätta. Det är det ibland. För ibland under repandet med dessa acapellagudar så klämmer vi ur oss sanningar om världen som bara är för vackra, och geniala och snuskiga. Insikter med stora I’n helt enkelt.

Men ibland är det dött. Ibland har ingen provocerat nån annan och drivit upp roligheterna, ibland har vi med andra ord övat istället. Och ni känner väl till att det är en stor skillnad på att repa och att öva? Att repa är att träffas och ha roligt. Att öva är att få en kollektiv piska över ens små och stora, vackra och mindra vackra, rumpor.

Idag var det dött. Vi repade hos Pernilla och vi hade roligare än på mycket länge, god stämning och alla var där. Men vi sa inga geniala saker. Och jag går som bekant igång på såna saker.

Nä, vi måste vara elakare mot varann. Ska spotta upp mig till repet på onsdag, leta upp alla svaga sidor och brotta fram dem i ord. Eller också går det ju, om man måste, bara njuta av att sjunga med vänner. Det går ju an det med. Allt måste inte hamna i ett humorspår till eftervärlden.

Hade en intressant promenad i regnet nyss. Jag var lycklig. Och det vete tusan när jag var sist. Alltså, riktigt lycklig, som i att vara närvarande i det som sker.

Funderade på varför jag var lycklig och kom så klart inte på nåt intelligent. Men jag kom på en sak som jag väl egentligen vetat om länge men som slog mig där och då: jag vet varför jag gillar de mänskor jag gör. Gillar på alla de plan ni kan tänka er, från just gillar till älskar. Det finns nåt.

De är obestridligt bra på nåt. De har NÅT och det kan vara att de sjunger bra, det kan vara att de har en genialisk ådra som visar sig i en viss situation när de sätts under press och de måste klara sig ur denna knipa. Det kan vara att de kan slå en knop. Okej, flummiga exempel.

Men de kan nåt som det inte är nån tvekan om, nåt man kan peka på och säga: Du, tjejen, jag vet ingen som kan göra det där lika underbart som du.

Sen, när jag skriver detta, så tänker jag förstås på de som jag inte tänkte på när jag kom på exemplet, men som är mina vänner och som jag gillar. Har de alla varsin sak de är lysande på? Och sen vågade jag inte tänka längre. Det var så skönt att ha en princip som gick hem på allt och alla.

Helvete. Den som var så bra. Det visar sig att man inte kan tvinga samman ord på liten yta bara genom pur talang och vilja. Man måste klippa sönder tungan också. Och det gjorde vi inte.

Men här har ni gunget som jag (musik), Markus (text å lite bas) å Pernilla (talang) smackade in. Olika varianter, alla lika luriga att höra texten på. Men men, talang vet inga gränser!

Gula Flodens Land - OS 2008

Gula Flodens Land 2 - OS 2008

Gula Flodens Land 3 - OS 2008

Gula Flodens Land 4 - OS 2008

Gula Flodens Land 5 - OS 2008

Gula Flodens Land 6 - OS 2008

Och ni vill självklart ha hela texten:

OS-låt 2008

Vers 1
När solen kommer till vårt land så laddar vi för slag
Vi är redo för att kämpa, idag är segerns dag
Vi har väntat, vi har tränat, vi är laddade till max!
Allt motstånd ska smälta som vax

Vers 2
Fyra år har gått, nu jävlar är det dags igen
Våra svenska hjältar jagar efter guld att ta med hem
Såväl klüft som holm och kallur, män och kvinnor utav stål
en total och säker seger är vårt mål!

Refr 1
Vi ska störa himmelska friden med dånande segervrål
Vi är svenska kämpar som ska först i mål!
Vii ska riva kinesiska muren med spjut och löparsko i hand
för nu drar vi till OS i gu-gu-gula flodens land

Vers 3
Kanske har det skrivits lite skit tidningen
Några skador, lite trassel hemma, nya pojkvännen
Men vi lägger allt åt sidan, Nu ska hela världen tas
som för ABBA, Gessle, surströmming och JAS!

Refr 2
Vi ska storma den heliga staden och dricka segerskål fanfar
I det kejserliga palatset så bygger vi en bar
Över risfälten i öster ska vi löpa som en brand
För nu drar vi till OS i gu-gu-gula flodens land

Brygga: Jamen hoppa högre då, jamen hoppa längre då, jamen skutta lite fräckare då. Och så landar vi på världsrekord. Kanon!

Refr 1

Vi ska störa himmelska friden med dånande segervrål
Vi är svenska kämpar som ska först i mål!
Vii ska riva kinesiska muren med spjut och löparsko i hand
för nu drar vi till OS i gu-gu-gula flodens land

Refr 2

Vi ska storma den heliga staden och dricka segerskål fanfar
I det kejserliga palatset så bygger vi en bar
Över risfälten i öster ska vi löpa som en brand
För nu drar vi till OS i gu-gu-gula flodens land

Next Page »